lördag 21 september 2013

Ny träningsbana

Under sensommaren har jag försökt sätta ihop en bana som ska harmoniera med en långloppsbana. Nu har jag lyckats få ihop 72.5 Km ganska teknisk bana, väldigt jobbig. Idag var första gången jag körde igenom hela under samma pass. La mig strax under tävlingsfart och då tog det ca 3:10. Men den tog helt klart på krafterna. Jag väggade en stund på slutet av andra och början av tredje loopen, och fick i mig både swebar och lite sötare dryck. Tror det blir en riktigt fin bana att köra igenom framåt vårkanten när man behöver en genomkörning som allra mest!

Banprofilen ser ut så här
 Dagens strava ser ut så här


Kort om banan.
Den börjar med en kort plattkörning, utrymme för masterstart. När masterbilen släpper fältet börjar stigningen "startbacken" som är drygt 1km med brantaste stigningen på 13%, och en genomsnittsprocent på 4,8%. På toppen vänder man ner på en stökig stig, som tar sig fram med omväxlande stökig och stenig stig med något motionsspår fram till 16km. Där tar 1km grusväg och 50Hm vid som sedan övergår i endurospår som tar oss vidare till botten av startbacken där man på börjar loop 2 efter knappt 30km. Loop 2 börjar snällt med 3km lätt åkning på grus/asfalt, sedan kommer återigen en ny stigning på "motionsspår" innan man kommer in på en häststig som tar oss fram till en mer teknisk klättring på endurospår och stenhäll. Efter det partiet är pulsen hög och man får ett par minuters återhämtning innan man ger sig in på "enduroslingan" som är ett tekniskt och stenigt endurospår nedför, punkteringsrisken är stor. Sedan blir det grusvägsåkning i 4km som för det mesta går uppför.Höjdskillnaden för början av grusvägen till slutet är ca 100m, och växelvis upp/ned. På slutet av grusvägen vänder man vänster och har nu en 6 km fin vandringsled att åka på, många hala spångar, men mestadels flackt utför. Lite mer tekniskt innan man vänder ut på loop 3 efter totalt 49 km körda. Ut på loop 3 tar vi oss upp på kaffeberget där vi kör ned igen på "downhillslingan", väl nere vänder vi uppför kaffeberget igen och kör ner på andra sidan och över mot Hultet och kör de 5 första km där på terrängliknande motionsspår, men ändå tufft då det för det mesta går uppför dessa 5 km. Nu börjar man bli ordentligt trött och vänder ut och nedför kvistmossvägen med lite omväxlande endurospår för nöjets skull innan man börjar se Kristinehamns utkant igen. Då blir det lite mer stigning innan man kör asfalt i ett par km innan man ska ta sig an startbacken igen fast en annan väg, väl uppe vid Björkvallen spurtar man sig in i mål efter 72.5 Km, antagligen trött i ryggen och benen.

Skulle jag någon gång i framtiden göra något med denna bana, och arrangera ett lopp skulle det heta Lusaskloppet, och looparna skulle heta. A9 loopen, harbergsloopen och kaffebergsloopen.

Men nu ska det främst vara en bra bana att träna på, som bjuder på tekniskt och jobbigt motstånd för mig, speciellt när man blir trött. Idag hade jag en känsla av strupen när jag skulle uppför målbacken.

Så om någon är intresserad av att gasa lite långlopp off season så är n i välkomna!

4 kommentarer:

  1. Satan vad kul det låter! Roligt att ha hittat på sin "egna" långloppsbana.

    Ta hand om dig /August

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kom hit någongång vettja, antingen i höst eller på vårkanten till nästa säsong :)

      Radera
  2. Tror jag ser i stort hela banan framför mig. Var inte blyg nu Jakob. Det är bara att snegla på den gamle Kjell Nilsson och döpa den till Jakobs Tur.

    SvaraRadera
  3. Vad tycker du om banan som du ser framför dig:-)?

    SvaraRadera